Fonden var upp 2 % under månaden vilket är positivt sett till att aktiemarknaden i USA Nasdaq var ned 1 % och MSCI World TR också var ned 1,5%. SAAB står ut med smått osannolika 41 % avkastning under februari. Det är positivt att se att fondens innehav i cybersäkerhet, däribland Palo Alto och Fortinet, avkastat väl. På nedsidan stod Boeing och Honeywell som båda var kraftigt negativa under månaden.
Trots en väldigt stark start på året med ett reboundrally påmindes vi under februari om att inflationsproblemet kvarstår och som följd hökaktiga centralbanker som vill agera kraftfullt mot inflationen. Det fick den amerikanska aktiemarknaden att falla samtidigt som den svenska aktiemarknaden stod emot bättre. Inflationsdatan visade sig, något överraskande, vara mer ihållande än förväntat och även om inflationen är på väg ned är det en ordentlig utmaning att få ner inflationen i USA, Europa och Sverige. Det ledde till att FED, ECB och Riksbanken höjde räntan och guidade dessutom om nya höjningar. Långräntorna steg som följd på internationell basis vilket gav oro på marknaden.
Räntehöjningarna påverkar också förutsättningarna för företag samtidigt som effekterna av tidigare höjningar sannolikt inte till fullo slagit till och absorberats. Det ställer också frågor om en mjuklandning i USA och Europa fortfarande är ett troligt scenario. Trots att bolag övervägande, både i Sverige och USA, guidats ner har bolagens aktiekurser stått emot väl. Det ställer förstås frågor om värderingarna.
Geopolitisk risk står ut som det som tydligt präglat marknaderna i februari,vilket ger upphov till oro framåt.
Under februari meddelade Ryssland att de pausar kärnvapenavtalet med USA avseende tillgång till kontroller. Även om det är retorik och politik i agerandet så är det en tydlig indikator på det försämrade säkerhetspolitiska läget.
Spänningarna mellan Kina och USA har tydligt förändras efter konflikten med ballong-farkosterna och tonläget har höjts smellan ländernas representanter. Kina vill göra tydligt att landet har samma dignitet och vikt som USA globalt.
Trots fortsatt och utökat stöd från väst till Ukraina ser vi ingen kortsiktig fredlig lösning inom räckhåll. Kompententa bedömare ser inte att det finns förutsättning för fredsförhandlingar just nu och framför allt Kinas, och i viss mån även Indiens, förhållningssätt till konflikten är bekymmersamt och gör att Ryssland fortfarande fungerar ekonomiskt. Det har blivit tydligt att alla stormakter direkt eller indirekt nu är involverad i konflikten i Ukraina. Kina och Indien ställer sig utanför sanktioner och passar på att nyttja det beroendeförhållande som nu Ryssland står inför och passar på att säkerställa egna behov och tillgång till energi till så låg kostnad som möjligt. Det försvagar förstås sanktionerna från väst. Det saknas transparens och tid för att bedöma hur effektfulla västs sanktioner och pristak i slutändan blir, men det har förstås en tydlig påverkan på Ryssland, men de får inte samma effekt som om Ryssland saknat alternativa marknader för sin energi och sina råvaror. Kina vill förankra sig själva som en global stormakt som tar en aktiv och ledande positiv i globala konflikter och har också erbjudit sig att agera fredsmäklare. Kina har incitament att få i gång världshandeln som en exportnation men Kina kan också profitera på konflikten och särskilt i relationen med Ryssland. Rysslands nya utrikespolitik gör att de är aktiva i nya statsbesök och fokuserar fram för allt på att stärka samarbeten, handelsvägar och tillgång till avgörande insatsvaror för deras industri. Nyckelpartners för Ryssland är Kina, Indien och Iran och min bedömning är att Europa och USA måste vara beslutsamma, tydliga och hårda mot Kina och Indien även om angreppssätten mot länderna bör förstås vara olika. Det bör göras tydligt att det inte ska vara möjligt att samarbeta ochexportera på öppna marknader i väst samtidigt som man gör sanktioner verkningslösa och tillgodogör sig energi till låga priser medan Europa och USA får förhöjda kostnader. Indien är ett fattigt land sett till BNP per capita men präglas av god tillväxt och positiva prognoser. För Indien handlar det om att väst ger Indien fullgoda alternativ till energi och råvaror i kombination med investeringar som nödvändiga för landet. Indien är medlem i säkerhetspakten Quad tillsammans med USA, Japan och Australien och pakten fungerar som en viktig motvikt mot Kina framförallt i Sydkinesiska havet, Stilla havet och Indiska oceanen.
Indien är nog inte beredda att riskera det samarbetet och den i övrigt goda relationen med väst även om man försöker hålla sig neutral och ta del av vad båda sidor har att erbjuda. Det kan dock få stora effekter sett till internationellt kapital i landet och exportförutsättningar för Indien och ambitionen om att ta över som världens fabrik.
Indien blir det land som blir mest intressant att följa och kan spela en nyckelroll framåt både som potentiellt draglok i ekonomin men också som en nyckelspelare säkerhetspolitiskt. Indiens utveckling ekonomiskt är intressant och det faktum att flera forskningsinstitut numera inte längre betraktar Indien som en demokrati är oroande och försvårar för väst.
Kina har tidigare agerat draglok i ekonomin och kan inte längre fylla den funktionen trots att det förväntandes när Kina började öppna upp från nedstängningar till följd av COVID-19. Tillväxtmålen har sänkts löpande och landet har inhemska och strukturella problem i sin ekonomi. Kina rapporterade 2022 sin lägsta tillväxttakt (3 %) sedan 1970-talet men då måste förstås hänsyn tas till COVID-19, men siffran är ändå alarmerande. Parallellt med detta ökar man försvarsanslagen med 7,2% dvs högre än BNP-tillväxten. Denna upprustning blir förstås en riskindikator säkerhetspolitiskt.
Hur påverkar det här fonden?
Kinas upprustning kommer att mötas av behov av upprustning i USA, men kanske även hos de övriga länderna i Quad.
Vi ser ingen kortsiktig lösning på konflikten i Ukraina utan snarare Ryssland som en helt separerad pariastat från Europa vilket gör att det säkerhetspolitiska läget förblir förhöjt under lång tid. Det kommer ställas krav på ytterligare investeringar i försvar. Vid sidan om behandlade konfliktområden är detspända lägen mellan Indien och Pakistan samt Indien och Kina. Diplomatiska processer ska givetvis fortgå och samarbeten främst kring klimatfrågan är oerhört viktiga men de kommer inte påverka behovet av investeringar i försvar.
Det är tydligt att investeringar i försvar är oundvikliga och fonden erbjuder ett bra skydd för investerare i en trend som annars är klart negativ för aktiemarknaden.
Vilka bolag står då på tur, vi känner oss bra positionerade i amerikanska bolag i både försvar, rymd och cybersäkerhet men vill öka exponeringen mot Europa och kanske även fler länder internationellt. Ett aktivt arbete med fondens analytiker, expertråd och fondens breda nätverk och tillgång till säkerpolitisk kompetens arbetar med att hitta rätt bolag i Europa för att ge fondens investerare rätt exponering mot dessa trender.
Även om vi går emot en mörkare tid globalt och säkerhetspolitiskt står det klart att investeringar i försvar är något ansvarsfullt och proaktivt för att inte konflikter ska realiseras. Vidare är det viktigt att skydda västerländska demokratier och deras centrala position i världspolitiken inte minst för att på ett realistiskt sätt hantera och klara av FN:s globala mål för hållbarhet.
